skip to Main Content
Illustration över En Delad Stad. I Ena änden Syns Universitet, Café Och Villor. I Andra änden Miljonprogramsområde Och En Skola.

Hur ser segregationen ut i Sverige?

Delmos har undersökt hur den socioekonomiska boendesegregationens utveckling har sett ut sedan 1990-talet i Sverige. Resultatet presenteras i rapporten ”Segregationens utveckling i Sverige”, och här nedanför hittar du en sammanfattning. Segregationen har ökat

Foto På Karl Nygren Och Viktor Persson, Uppsala Kommun, Och Ulrika Gustafsson, Delmos. Bakom Bilderna På Dem Ligger En Illustrationsbild Med Monopolhus I Olika Färger På En Karta. Över Bilden Ligger Texten

”Se upp med fallgroparna när du tolkar statistik om segregation”

Röster om Segregationsbarometern: Delmos nya verktyg kan göra komplex statistik lättillgänglig och ge en bra grund att jobba vidare på. Men det är viktigt att se upp med fallgropar kring statistik, säger analytikerna Karl Nygren och Viktor Persson från Uppsala kommun, som deltagit i Delmos referensgrupp.
Foto På En Hoppa Hage-målning På Skolgård.

Konsekvenser för individen

Ett samhälle som är segregerat påverkar människor på olika sätt. Det är ofta de som bor i områden med socioekonomiska utmaningar som drabbas mest av segregationens negativa konsekvenser.
Fotografi På Stängd Livsmedelsbutik Med Nedklottrad Jalusi.

Konsekvenser för samhället

Även om segregationens negativa konsekvenser är störst i områden med socioekonomiska utmaningar, påverkas hela samhället. Segregationen har konsekvenser för samhället på olika nivåer.

När blir segregationen en samhällsutmaning?

Alla påverkas av ett samhälle som präglas av segregation, eftersom ett sådant samhälle riskerar att inte hålla samman. Det kan bland annat påverka känslan av gemenskap, trygghet och tillit. Andra samhälleliga konsekvenser kan handla om att människors potential inte tas tillvara på arbetsmarknaden och att affärsverksamheter påverkas.
Foto På Nya Och äldre Bostadshus.

Tidigare insatser mot segregation

Staten har genom åren gjort olika satsningar för att motverka segregationen och minska dess konsekvenser. Satsningarna fokuserade på storstadskommuner och arbetsmarknad Några exempel på satsningar är ”Blommanpengarna” och ”Nationella exempel” som främst handlade om att öka deltagandet på arbetsmarknaden och…

Att mäta och följa segregation

För att kunna minska och motverka segregation behövs kunskap om hur segregationen faktiskt ser ut. Först då är det möjligt att veta var relevanta insatser ska sättas in. Genom att arbeta med mätning och analys kan aktörer få en gemensam bild av läget och vända en eventuell negativ utveckling. Insatserna kan bli mer träffsäkra och få större effekt då de baseras på kunskap och statistik.
Back To Top