skip to Main Content

Strukturella orsaker

Två bostadsområden som skiljs åt av en järnväg.

Strukturella orsaker innefattar de möjligheter och de restriktioner som finns i samhället och som inte är valbara för individen själv.

Inkomstskillnader påverkar

Svensk forskning visar att det finns ett starkt samband mellan ökad inkomstojämlikhet och ökad socioekonomisk boendesegregation och att socioekonomiska skillnader bäst förklarar segregationsmönster i Sverige. Inkomstojämlikheten har ökat, och det har bidragit till att människor med låg inkomst i allt högre grad bor i vissa bostadsområden samtidigt som andra med hög inkomst bor i andra områden. Generellt har hushåll med högre inkomster större möjligheter att välja de bostäder och bostadsområden som inte alla har råd att bosätta sig i, medan människor med låga inkomster inte alltid har samma möjligheter att välja.

Stadens utformning

Möjligheterna att bosätta sig på olika platser påverkas också av hur en stad är utformad. Det handlar bland annat om vilka typer av bostäder som finns, var dessa bostäder finns, och hur nära de ligger andra funktioner i samhället, till exempel samhällsservice, arbetsplatser, skolor, högskola/universitet och fritidsaktiviteter.

Den samhälleliga strukturen kan därmed bidra till att skapa en uppdelning på bostadsmarknaden, som i sin tur ger upphov till boendesegregation. Både hyror på hyresrätter och priser på bostadsrätter och hus varierar mellan olika bostadsområden. En lägre inkomst begränsar alltså vilken typ av bostad – och även i vilket område – en individ kan välja att bosätta sig.

Den urbana strukturen – det vill säga hur staden är planerad och byggd – kan både inkludera och exkludera. Den kan förenkla eller försvåra möten, och den kan uppmuntra till eller avråda från att utforska andra delar av staden, till exempel genom kollektivtrafikutbudet.

Upplåtelseformers betydelse

Det finns ett samband mellan hushållets inkomster och upplåtelseform för bostaden. Svenska forskningsstudier om förutsättningarna i Stockholms stad och Malmö stad har visat att hushåll med låga inkomster, och därmed låg köpkraft, oftare än andra hushåll bor i hyresrätt och särskilt i hyresrätter som tillhör allmännyttan. I Delmos rapport ”Segregation i Sverige”, framkommer bland annat att 80 procent av alla som bor i områden med stora socioekonomiska utmaningar bor i hyresrätter medan situationen är den omvända i områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar: där bor 89 procent i ägande- eller bostadsrätt.

I många svenska städer är dessutom hyresrätter, bostads- och äganderätter ofta koncentrerade till specifika bostadsområden. Detta har därför bidragit till att den socioekonomiska boendesegregationen har ökat i takt med att inkomstskillnaderna har ökat.

Hur bostäder med olika upplåtelseform, exempelvis hyresrätter och bostadsrätter, är fördelade i kommunens olika bostadsområden kan alltså påverka den socioekonomiska boendesegregationen.

Diskriminering kan vara en orsak till segregation

Direkt och indirekt diskriminering mot olika grupper i befolkningen är ytterligare en strukturell orsak till segregation.

Direkt diskriminering kan exempelvis vara att en någon nekas att köpa eller hyra en bostad på grund av funktionsnedsättning.

Indirekt diskriminering är när det finns en regel eller en rutin som verkar neutral, men särskilt missgynnar personer med exempelvis viss etnisk tillhörighet. Om en arbetsgivare vid en anställning till exempel ställer höga krav på kunskaper i svenska, som inte är på en relevant nivå för tjänsten, kan det missgynna personer som har svenska som andraspråk.

Läs mer:

Läs mer om individuella preferenser

Läs mer om segregationens konsekvenser

Ladda ned Delmos årsrapport 2021 ”Segregation i Sverige”

Ladda ned “Kunskapsöversikt om boendesegregation”

Senast uppdaterad : 1 dec, 2021
Back To Top