skip to Main Content

Individuella preferenser

Tre kottar på rad. Två som är lika i färg och form står närmare varandra, medan en står ensam.

Segregation påverkas både av strukturella orsaker och de preferenser och beteenden som individen själv styr över. Preferenser handlar om vad människor föredrar och tycker om, till exempel om att trivas i ett visst område. Beteendet är den faktiska handlingen, till exempel att flytta till en bostad i detta område.

Livsstilsval – vad kan ett område erbjuda?

Individuella preferenser kan exempelvis handla om att individer eller grupper bosätter sig i ett specifikt bostadsområde som ett livsstilsval. Det kan också handla om att människor undviker vissa områden som uppfattas som mindre attraktiva.

Livsstilsval hänger ihop med vilken livsmiljö som ett visst bostadsområde kan erbjuda och hur en människa vill leva sitt liv. Det kan till exempel vara viktigt för en person med ett rikt kulturliv och restaurangutbud, närhet till kollektivtrafik, grönområden, lekparker, skolor och arbetsplatser.

Preferenser för att bo i flerbostadshus eller småhus avgör i många fall vilka bostadsområden som är aktuella att bosätta sig i.

Grupptillhörighet kan vara viktigt

De individuella preferenserna kan också handla om en önskan om grupptillhörighet med de individer som redan bor i ett område. Grupptillhörigheten kan handla om en rad saker, exempelvis liknande socioekonomisk status eller sexuell läggning som en själv, eller att vänner eller familjemedlemmar bor i området.

De individuella preferenserna kan också leda till att personer som delar samma etnicitet eller kultur bosätter sig i samma område. Det finns flera upplevda fördelar med att bo i samma bostadsområde som människor från samma etniska eller kulturella grupp. Några sådana fördelar är tillgång till livsmedel och restauranger med specifik mat eller att det är enklare att få tillgång till information och särskilda nätverk.

Liknande bosättningsmönster kan också vara en konsekvens av att människor känner ett behov av att försvara sig mot diskriminering i samhället. Om flera personer som befinner i samma situation bor i närheten av varandra, kan det skapa en känsla av stabilitet och trygghet.

Frivillig och ofrivillig segregation

Individuella preferenser leder alltså till aktiva val och beteenden, som i sin tur leder till segregation – både frivillig och ofrivillig.

Frivillig segregation avser ett aktivt val att bosätta sig i ett visst bostadsområde med en hög koncentration av invånare med liknande egenskaper som en själv. Det är ofta personer som har god tillgång till ekonomiska resurser som kan göra sådana val.

Ofrivillig segregation handlar däremot om att individer med begränsade valmöjligheter hänvisas till de bostadsområden där de har råd eller möjlighet att bosätta sig. Det i sig behöver inte vara negativt, men det får negativa konsekvenser om det leder till stora skillnader i uppväxt- och levnadsvillkor.

Läs mer:

Läs mer om strukturella orsaker

Läs mer om segregationens konsekvenser

Ladda ned Delmos årsrapport 2021 ”Segregation i Sverige”

Ladda med “Kunskapsöversikt om boendesegregation”

Senast uppdaterad : 1 dec, 2021
Back To Top