skip to Main Content

Konsekvenser för samhället

Fotografi på stängd livsmedelsbutik med nedklottrad jalusi.

Även om segregationens negativa konsekvenser är störst i områden med socioekonomiska utmaningar, påverkas hela samhället. Segregationen har konsekvenser för samhället på olika nivåer.

Effekter på samhällsutvecklingen – både nationellt och lokalt

När segregationen påverkar människors utsikter på arbetsmarknaden, berör det dels individerna själva, dels leder det också till lägre skatteintäkter för kommuner, regioner och staten. På så vis påverkas också den ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Den lokala arbetslösheten påverkar också samhällsutvecklingen i kommunerna och länen. Det kan göra skillnad för vilka investeringar det offentliga kan göra i exempelvis vård, skola och omsorg, samt i den fysiska miljön i form av till exempel upprustning och förbättringar i kollektivtrafik eller cykelbanor.

Affärsverksamheter påverkas av segregation

Segregation skapar skilda förutsättningar för affärsverksamheten i, eller i anslutning till olika bostadsområden. En befolkning med låga inkomster har låg köpkraft, medan en befolkning med höga inkomster har hög köpkraft. Befolkningens möjligheter till konsumtion har alltså inverkan på det lokala näringslivets förutsättningar att bedriva verksamhet. Samtidigt påverkar verksamhetsutbudet antalet arbetstillfällen i bostadsområdet.

Brott och otrygghet

Brottslighet har stora konsekvenser både för de människor som drabbas och för samhället i stort. Segregation, ojämlikhet och utanförskap kan, men behöver inte, utgöra grogrund för kriminalitet.

Såväl utsattheten för brott som rädslan att drabbas för brott skiljer sig åt mellan olika bostadsområden och även i befolkningen.

Svensk forskning visar dock inte entydigt att det är grannskapet i sig som har betydelse för sannolikheten att begå eller bli utsatt för brott. Långvariga sociala och ekonomiska problem är emellertid en viktig förklaring för förekomsten av brott under både ungdomsåren och de första åren som vuxen, det vill säga en fortsättning på en ogynnsam livskarriär.

Områden riskerar att stigmatiseras

Människors föreställningar om hur det är att leva och bo i olika områden riskerar att förstärka segregationen. När områden blir stigmatiserade påverkas segregationen: färre väljer frivilligt att flytta dit.

Forskning visar att om ett område får dåligt rykte på grund av sin befolkningssammansättning, så drabbar detta ofta alla som bor där. Var du bor kan till exempel försämra dina chanser att få ett jobb eller likvärdig tillgång till service som skola, vård och omsorg liksom fritidsaktiviteter och detaljhandel. Arbetsplatser i områden med dåligt rykte riskerar dessutom att bli mindre attraktiva och därmed ha lägre genomsnittlig kompetens och högre personalrörlighet, exempelvis inom viktig samhällsservice såsom vård, skola och omsorg.

Känslan av gemenskap, trygghet och tillit påverkas

Ett segregerat samhälle kan dessutom påverka känslan av gemenskap, trygghet och tillit dels till grannar, dels till samhället i stort. Detta beror på att segregationen gör människor ovana vid att möta individer med andra förutsättningar och bakgrunder än en själv.

Det här kan även leda till att en del människor känner sig delaktiga i samhället samtidigt som andra inte gör det. Det får i sin tur både individuella som samhälleliga konsekvenser i form av hur engagerade människor är i att skapa ett gemensamt samhälle.

Läs mer:

Läs mer om konsekvenser för individen

Läs mer om arbete mot segregation

Ladda ned “En demokrati för alla?”

Ladda ned Delmos årsrapport 2021 ”Segregation i Sverige”

Ladda ned “Kunskapsöversikt om boendesegregation”

Senast uppdaterad : 30 nov, 2021
Back To Top